Ett jobbpass som egentligen var rätt uselt lämnar ändå ett stort leende på mina läppar.
22-04. Påskdagen. Maaaaassor med folk på stan och kön in till Bratt ringlade sig från ingången ner mot brofästet. Snudd på kaos. Högljudd partystämning. Men hur hade folket tagit sig dit? Knappast med taxi för vi har då inte haft mycket att göra. Så ekonomiskt sett har det varit en usel kväll.
Men sen är det ju det där med kvalitet vs kvantitet. Och jag föredrar kvalitet. Och den här kvällen kan jag ändå summera som högsta klass. Träffat och kört så underbara människor. Gamla vänner från förr. Gamla flammor från förr. Helt okända människor som vet vem jag é. Helt okända människor som inte vet vem jag é men som ändå förgyllt min tillvaro den korta stund då våra vägar möttes. Människor som vet vem jag é och jag vet vilka de é, där våra rykten föregått oss.
Många små tillfällen och ord som nu gör att leendet nu sträcker sig från örsnibb till örsnibb.
Har haft mina motgångar ikväll också. Men de försvinner likt en fis i rymden. Och så bör det va med allt i livet. Värdesätt komplimanger ni får. Och får ni skit eller kritik så vänd det till nåt bra.
Dags för denna donnan att sova. Som en prinsessa. För det är jag faktiskt en. Det fick jag höra ikväll. Och den kommentaren tar jag rakt till hjärtat. Tack! 🙂
Puss och god natt!
