Inte en enda gång på 31 veckor har jag spytt! Mådde illa första 13 veckorna men aldrig så farligt så jag behövde gå o kräkas. Eller jo, en gång i vintras innan sambon hade tagit körkort och jag skulle köra han & lilleman till jobb respektive dagis. I bilen på vägen mot dagis så kände jag illamåendet komma krypandes o tänkte att jag iaf skulle klara mig till Skogstorp (på andra sidan stan) och där gå ut och sätta fingrarna i halsen. Jag klarade mig till Skogstorp.. men inte hela vägen fram till dagis. Fick stanna typ 200 m därifrån och ställa mig i diket. Fick dock inte upp nåt men kräkreflexerna jobbade för fullt. Stark mage!
Senaste dagarna har jag börjat må illa igen när jag sitter i soffan och äter frukost. Ibland kommer illamåendet innan och ibland efter jag har käkat.
Igår gick jag upp till badrummet och spottade i toastolen men lyckades hålla nere frukosten.
Idag gick det inte lika bra..
Hade väl käkat halva skålen med müsli, yoghurt, keso & frukt och satt och kollade på nyhetsmorgon som vanligt (återkommer till nyhetsinslaget senare i det här inlägget). J säger nåt till mig och jag tittar upp. DÅ – som en blixt från en klar himmel – känner jag hur illamåendet slår till med full kraft! Trycker snabbt på mina punkter på handlederna för att minska illamåendet samt fokuserar på en punkt och försöker andas ordentligt. Men det hjälper in! Känner spyan på väg upp och slår händerna för munnen. Med munnen full av spya rusar jag mot toaletten.. på andra våning. Hade väl kunnat spy i vasken i köket men där stod J och gjorde sitt morgonkaffe. All frukost kom upp igen. Wee.. bra start på dagen. Not!
Mådde iaf mycket bättre efteråt och lyckades få i mig lite ny frukost.. o den ville stanna kvar!
Förmiddagen spenderades på mödravården. Andra träffen för föräldragruppen. Idag diskuterades den aktiva fasen i förlossningen. Jag kan ärligt säga att jag ändå inte är beredd. Jag vill ha full kontroll på det mesta jag gör.. och här känns det inte som att jag kan bestämma så mycket. Bebis vill ut när bebis vill ut! O det som skrämmer mig mest är nog tanken på att nåt går galet. Eller om jag vill ha epiduralbedövning och ingen narkosläkare finns till hands för nån gangster i Halmstad har beslutat sig att meja ner folk på stan och alla läkare behövs till akuten.
Har börjat prata mer om förlossningen med min sambo och hans roll i det hela. Och där börjar vi förstå varandra (eller han förstå mig iaf). Kommer antagligen slå halvt ihjäl honom om han börjar skratta åt nåt som jag tycker är pinsamt, eller leka med lustgasen när det är jag som behöver den. Men nu känner jag mig lugnare och han vet vart jag vill ha honom och hur han ska bete sig. Kommandoran Sandra. 🙂
Vi informerades och diskuterade om allt som man ska tänka på. Och sedan kollade vi på en förlossningsfilm. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna mot slutet när bebisarna kom ut och började skrika för att sedan torkas av och läggas på mammans bröst. Så otroligt vackert & känslofyllt ögonblick! Hörde nån mer snörvla lite.. men jag var nog den som grät mest (enligt sambon var jag den enda som grät). Fattar inte hur de andra kunde bita ihop? Eller är det bara jag som är superkänslig just nu? 🙂
Oh, magen börjar bli stor nu.. 🙂
Well. Det sista som jag tänkte lyfta i det här inlägget (som jag skrev ovan). Inslaget i Nyhetsmorgon. Att regeringen vill införa en tredje obligatorisk pappamånad. Det kan ha varit detta som triggade spyan imorse. 😉 Det mesta med sittande regering får mig att må illa. Ja, jag är en politiker själv ut i fingertopparna med en debattlusta utöver det vanliga. Dock är jag inte partipolitiskt bunden utan brinner för sakfrågor & ideologi.
Anser i det här fallet att det är fel! Det räcker gott o väl med att det finns en jämställdhetsbonus för att föräldrarna skall ta ut lika delar av föräldraledigheten. Men alla familjer ser olika ut. Ibland funkar det bättre att mamman är hemma och ibland att pappa är det. Det hänger på vilken typ av jobb föräldrarna har. Vilken lön. Alla familjer är inte gjutna i samma form och att säga att påtvingade pappamånader ökar jämställdheten är bullshit.
Jag jobbar som VD och kommer ha ett ansvar för mitt företag även när jag är mammaledig. Kommer jobba hemifrån samt svänga inom kontoret när jag orkar och får möjlighet. Min sambo är arbetare på ett större företag där andra kollegor kan rycka in och utföra hans sysslor på arbetsplatsen. Så funkar det inte för min del!
Låt varje familj göra som dom vill!
Som ni märker så är jag stark motståndare av kvotering. 🙂
Samma sak gäller kvotering i företag. Det ska va rätt kompetens på rätt plats. Tjejer får väl ta för sig lite mer! Vi ska inte halka in på ett bananskal i en bolagsstyrelse bara för att vi är inkvoterade. Eller utbildningar & jobb. Kvotera inte in tjejer, invandrare etc.. utan de som är bäst lämpade fysiskt/psykiskt för det bör få sin plats. När jag sökte till ordningsvaktsutbildning för några år sedan så kom jag in. Fixade teorin galant och fystesterna också trots halsfluss. Det som störde mig var att jag ändå kände mig lite särbehandlad. Jag var praktiskt taget redan antagen för att jag var tjej! Jag behövde inte göra fystestet men jag gjorde det ändå. Fick höra att en kille åkte ut på direkten när han inte kunde pga en operation. Jag vill bli antagen till utbildningen på samma villkor som grabbarna. Jag ska klara samma test. Ingen jäkla kvotering!
Well! Nu har jag fått spytt ordentligt för en dag. 😉 Spyr gärna mer galla över politiker och deras idiotiska förslag, men frukosten behåller jag gärna. 🙂
Trevlig helg på er!
Nu ska jag hem och renovera. Spackla, tapetsera & måla trots en stor mage. 🙂
Kolla! Min man är en Gud! Han står på vattnet. 🙂
