Ja, har lite smått ångest över allt som händer just nu. Har på sätt och vis massor att göra, men det känns som att det är ännu fler bollar i luften som jag inte kan påverka. Andras beslut avgör min framtid. Kan inte säga att jag gillar att ha det så. Rättare sagt, jag avskyr det!!
Jag har gjort några beslut. Jag har skrivit och skickat papper. Jag har i viss mån fått svar. Och med andra ärenden är det tyst som i graven. Jag gillar inte att behöva tjata, påminna och lyfta upp ärenden gång på gång, men ännu värre är när det inte händer något.
Och sen har vi som grädde på moset min fysiska status. Botten. Börjar återhämta mig från förkylningen. Har känt mig betydligt bättre idag. Det enda som skvallrar om en veckas förkylning är orken. Jag är så galet trött. Måste komma igång med träningen. Pronto! Försov mig till och med imorse. Not good! Måste ha kondition nog till fredag dessutom då det står fystest på schemat. Ångest. Frågan som poppar upp i huvudet: Ska jag ringa och fråga om det finns möjlighet att flytta fram det? Men så säger den envisa och stolta delen av Sandra Så fan heller! Lätt som en plätt för en hyfsat vältränad person som mig? Eller?
Gymmet som är min fristad. Platsen där alla mina tankar faller på plats. När jag lyfter tungt med hörlurarna i öronen, går in i tunnelmode och välkomnar smärtan från de sista repetitionerna i en övning. Jag saknar det så det gör ont i mig. Och inte den smärtan jag vill ha. Jag är inte mig själv utan gymmet. Klättrar på väggarna…
Åh, va jag längtar hem till mina chokladbollar nu. Snyfft. Behöver choklaaaaad!
De står där i kylen och väntar på mig. Blir nog bara nån negerboll (man får säga negerboll) även om de är nyttiga. Gjorde dem efter recept från kokboken Muskelmat. Gooooda!
Efter jobbet blir det ett besök till frisören. Skulle varit där i förra veckan men låg däckad av den jävla förkylningen. Nu ska de slitna topparna bort! Färgning får vänta till nästa gång. Har inte råd just nu. Fuck! Ångest. Har en god inkomst, men med drömboendet blir det inte många slantar över i månaden.
Måååånga puzzelbitar som ska falla på plats den här våren..
På eftermiddagen tog jag mig i kragen och begav mig ut på en promenad i vårvädret. Solen sken men det blåste rätt friskt (som alltid på västkusten). Gick en runda på knappt en timme iaf. 
Även om man fick lite vårkänslor av solen så blev man påmind om att det fortfarande är vinter när man ser de stora isflaken på stranden som envist ligger kvar.