Kom ut snart!!

Det närmar sig. Men ärligt talat trodde jag att han skulle vara ute vid det här laget. I slutet på förra veckan kändes det som att det skulle sätta igång i helgen… men icke.

Känner ibland riktiga hugg. Ibland molande värk såsom mensvärk. Ont i ryggen emellanåt. Ett enormt tryck neråt i princip hela tiden! Det känns som att det snart är på gång!

Men, ännu ingen slempropp. Ännu inga riktiga värkar. Ännu ingen vattenavgång. Inga av de där supertydliga tecknen på att det är på G. 🙁

Idag var jag hos barnmorskan på mvc. Bad om en ordentlig undersökning för att kolla läget. Jag var tydligen väldigt mjuk och huvudet låg långt ner. Så han står i startgroparna.
Bad henne göra en hinnsvepning. Det är inget jag gjort innan och jag har hört delade meningar om det. För vissa kickar det igång förlossningen medans andra gjort 4-5 st utan något som helst resultat. Men allt är värt att prova. 🙂 Funkar det så funkar det.

Satte även upp mig på en studie som görs just nu, SWEPI-studien. Normalt så sätts man igång 2 veckor efter bf om det är så att man går över tiden. Men nu görs en studie där man kollar om det kanske inte är bättre att sätta igång redan efter en vecka. Man lottas till en grupp, antingen +1 eller +2 veckor efter bf. OM lilleman tänkte stanna inne en längre period till så hoppas jag verkligen att jag hamnar i första gruppen. Isf sätts jag igång nästa vecka 6/9.

Men mest av allt hoppas jag att förlossningen kickar igång typ nu. Jag är redo!! Vi är redo!!

Lilleman! Kom ut nu!

1 vecka kvar..

..till beräknad förlossning. Bebben får gärna komma tidigare!

Har senaste dagarna haft mer ont. Det har inte varit typiska värkar utan snarare att det hugger till.
Vaknar minst 1 gång/natt och har då så ont att jag knappt kan röra mig. Det brukar dock släppa bara jag lyckas komma upp ur sängen och gå på toa.

Igår högg det till i magen precis när jag var på väg ner för trappan. Tappade nästan balansen och satte mig på huk. Det släppte efter någon minut.. men det var ändå så lokalt och så plötsligt så jag kan inte kalla det för en värk.

Ellie kom ju 1 dag innan beräknat. Slemproppen gick 4 dagar innan tror jag det var. Än så har jag inte sett skymten av någon slempropp den här gången.

Trots lite smärtor och så är jag inte ett dugg orolig över lilleman därinne. I skrivande stund lever han rövare. Han buffar och sparkar upp mot mina revben och trycker huvudet neråt. Varje steg jag tar känns som att han ramlar längre o längre ner. Vilket är bra. 🙂

Ellie längtar så efter sin lillebror nu. Hon pratar hela tiden om honom och om hur hon ska hålla honom, killa honom och klappa honom. Hon blir nog en bra storasyster. 🙂
Det som oroar mig lite är att hon inte kommer att få lika mycket tid och uppmärksamhet som innan. Och det märkliga är att hon tidigare kunnat sitta själv i timmar och leka, medans nu så vill hon vara med mig precis heeeela tiden. Jag ska vara med henne och leka, och är det så att jag inte hinner (för att jag fixar tvätten, lagar mat, städar eller något annat) så vill hon vara med.
Detta ger mig bara ännu mera ångest. Älskar henne över allt annat och det är svårt att tänka att kärleken skall räcka till ännu ett barn, men jag antar att det gör det..
Vill verkligen inte att hon ska känna sig åsidosatt. Lilla hönan..

Nåväl.. bara att vänta ett litet tag till. Snart kommer han… förhoppningsvis.

2 veckor kvar -ish

Ca 2 veckor kvar till beräknat förlossningsdatum som är den 29/8.

Det händer mycket men ändå ingenting känns det som.

Mina hormoner går bananas. I fredags var jag en bruten själ. Grät typ hela dagen. Bägaren hade inte bara runnit över, den svämmade över fullkomligt. Haft några tuffa kvällar och tålamodet har varit obefintligt. Jag fick huvudvärk i början av förra veckan och har även mått lite illa. Googlar man detta (jag vet, man ska aldrig googla sina symptom) så får man upp havandeskapsförgiftning som första träff. Detta gjorde ju inte oron mindre precis. Så i fredags ringde jag till mödravårdscentralen, hann bara säga hej innan det brast för mig igen och tårarna sprutade.
En väldigt trevlig sköterska fick mig iaf att känna lite lugn och det ordnades så jag kunde komma in och kolla blodtrycket samt lämna urinprov.

Tack och lov var blodtrycket helt normalt och urinprovet visade inte på några konstigheter heller. Allt var finemang! Kände att en tid hos en barnmorska eller psykolog hade behövts just då, men tyvärr gick inte det att lösa.
Men dagen blev bättre och helgen var helt ok.

Och nu känner jag mig ännu bättre. Faktiskt riktigt bra. Huvudet är i balans igen. 🙂

Igår var jag på mödravårdscentralen (eller kvinnohälsovården kanske det snarare heter) på ett av rutinbesöken. Pratade av mig lite och fick lämna blodprover. Alla prover och även blodtrycket såg fint ut. Allt är i sin ordning! Ingen havandeskapsförgiftning i sikte. Bebisen ligger fixerad med huvudet neråt och idag fick jag första kommentaren om att magen ser ut att ha sjunkt. Så kanske kanske är det på G snart. 🙂

Känns som att magen jobbar väldigt ivrigt på natten. Behöver kissa ofta och magen är hård som ett bowlingklot. Känt en del förvärkar samt att han pressar sig nedåt. Håller tummarna varje dag för att vattnet ska gå eller att slemproppen lossnar.

Snart är du här lillebror! 🙂

I väntans tider

Så många ggr jag tänkt skriva ett inlägg men det enda jag velat skriva om har vi tills nu hållit hemligt.

Vi väntar barn! 

I början på september så beräknas Ellie & Karl få ett småsyskon.

Emellanåt kan jag fortfarande inte fatta det, men för det mesta blir jag påmind om det dagligen. Den här graviditeten har inte alls varit så lätt som den förra. När jag väntade Ellie så spydde jag kanske 3 ggr under hela graviditeten, men nu spyr jag var och varannan dag och har gjort det sedan mitten av Januari.
Jag blev lite chockad faktiskt, trodde först att jag var magsjuk, men illamåendet har varit ihärdig och sjukt jobbigt. Har testat allt. Akupunktur, Ingefära, Prostafen, Lergigan & Primperan. Det som har funkat bäst är dock att aldrig blir hungrig, dvs äta konstant. Men trots att jag försökt få i mig ordentligt med mat så kommer det upp titt som tätt.

Viktmässigt har jag bara gått upp 1-2 kilo och det kanske har att göra med att jag inte fått behålla all mat, men även att jag faktiskt föredrar riktig mat. Inget smakar godare än vanlig husmanskost såsom potatis & sås. Just potatis är nog min största craving. 🙂 Sötsaker går bort. Kan äta nån godisbit på lördagskvällen men jag är verkligen inte sugen på sött.

Var ganska orolig inför vår resa till Lanzarote. Var rädd att den skulle bli ett helvete med att må illa på flygplanet eller ligga strandad på badrumsgolvet på hotellrummet. Men det gick ändå hyfsat bra. Proppade i mig Lergigan Comp och åt så mycket jag orkade. Väl på plats var inte det några större problem iofs. All Inclusive innebar mycket mat. 🙂 Spydde bara 2 av 7 dagar när vi var där, men mådde illa varje morgon.

Skall skriva ett längre inlägg om Lanzarote senare, ville bara få ur mig nyheten om graviditeten först. 🙂

Är nu i vecka 15 (14+0) och bf är 2018-09-02. Gjorde vårt första ultraljud förra tisdagen och utefter de mätningar som gjordes då fick vi detta datumet. Själv hade vi absolut ingen aning. Slutade med p-piller i slutet på november.. och sedan dök aldrig mensen upp. Det tog sig med andra ord direkt! Samma sak var det förra gången med Ellie.

Ultraljudet gjorde vi delvis för att få reda på vilken vecka vi befann oss i, men också för att göra ett s k KUB-test. Vi ville veta om det fanns några avvikelser, och ärligt talat så hade vi plockat bort fostret om det varit så. Men som tur var så såg allt prima ut. En liten krabat låg därinne och sparkade med sina ben och vinkade med sina fingrar. Såg nästan ut som att den sög på tummen också.

I början på April ska vi dit igen för rutinultraljudet. Så skall allt kollas igenom. Känns skönt att de är så noga med att kolla alla organ m m. Lugnande för oss föräldrar inte minst. 🙂
Då kommer vi även ta reda på om det blir en tjej eller kille. Egentligen spelar det ingen som helst roll, barnet är välkommet oavsett, men vi är nyfikna. Storebror vill väldigt gärna att det ska bli en lillebror denna gången så för hans skull håller vi tummarna för det. 🙂

Nu ska jag försöka jobba. Är galet trött efter att ha spytt en del inatt och imorse. Får se om man fixar eftermiddagen.

Ha det fint!

Hälsningar från den växande familjen Berg. 🙂

Saknar magen..

Varje gång jag bläddrar igenom instagramflödet o ser en gravidmage så vill jag ha en sån igen!

Jag tror det beror på att mensen kommit igång och i skrivande stund misstänker jag ägglossning. Känns så. Lite kramp i magen. När jag blev gravid och trodde att jag väntade mensen så högg det till ordentligt i nedre delen av magen. Mensverk deluxe!

Minns det såväl när jag och mina vänner gick på NK i Gbg på fredagen och jag var tvungen att sätta mig ner på en pall för att det gjorde så ont. På lördagen var det dags för Fitnessfestivalen och vi bodde på Clarion Sign. Skulle i en tight svart klänning på fredagskvällen och hade köpt en tiiiiight underklänning som skulle hålla allt på plats. Just den kvällen så kände jag mig extra plufsig och trivdes inte alls i mitt tighta fodral.. men men. (Sen att man delade rum med 2 fitnessbabes gjorde inte det bättre. 😉 Eller jo, ni är underbara! Men där o då var man inte i form om man jämför med dessa pinglor. 😛 )
På söndagen efter Fitnessfestivalen så gjorde jag ett graviditetstest.. som visade negativt. Nehe, jag är väl bara tjock då, var tanken som for genom skallen då och jag började planera stenhård träning o kostschema.
Men först skulle 2 julbord avverkas helgen därpå. Först ett med sambons jobb på fredagen och sedan med mitt jobb på lördagen. På söndag morgon så gjorde jag ännu ett test.. och det var positivt!
Efter det så släppte jag allt va magmuskler hette. Nu fick det gärna synas att det var en liten bula. 🙂

Har aldrig klappat min mage så mycket som under dessa månader. Längtan efter det lilla pyre som bodde därinne. 🙂 Ett litet frö som växte och blev till vår vackra dotter.

Och faktiskt, jag längtar efter det igen. Resan. Förväntningarna. Magen.

MEN, det finns inga planer på ännu en bebis riktigt ännu. Först ska jag komma i en brudklänning. Därefter får vi se vad som händer… 😉

Preventivmedel

Var hos mödravårdscentralen i förra veckan för en efterkoll. Gjordes ingen fysisk check då jag själv känner att allt är ok efter förlossningen, men vi pratade igenom lite saker såsom träning, sex & preventivmedel.

Fick klartecken med träningen men att jag ska ta det lite lugnt med att springa & hoppa. Något jag inte ägnar mig åt just nu iaf. Jag lyssnar på kroppen och kör så hårt jag kan.

Det är väl också dags att tänka på preventivmedel. Än så länge har inte mensen kommit igång då jag ammar. Men jag vet också att det inte är 100% säkert att förlita sig på att man inte blir gravid så länge man ammar. Ägglossningen kommer ju innan mensen och har man ”otur” och myser lite vid den tidpunkten så kanske det blir ett småsyskon till Ellie & Karl snabbare än beräknat.

Vi har pratat om det och vi skulle inte bli ledsna om det blir ett syskon till, men det är absolut inte planerat att det ska komma så snart. Vi tänkte försöka oss på nästa tidigast nästa sommar. 🙂 Efter att jag blivit fru Berg. 🙂

Så, tillbaka till frågan. Preventivmedel.
Just nu är jag lite anti hormonalternativen. Cerazette o p-stav har funkat bra men sista tiden innan jag slutade med pillerna förra hösten så mådde min kropp inte bra. Så därför klurar jag på alternativen som är lite mer naturliga. Ett som står högt på listan är Natural Cycles. Man tar helt enkelt tempen varje morgon för att se när det är säkert/osäkert att ha sex.

mariascycles+thermometer1

Tempen tar man på morgonen och sedan skriver man in värdet i en app (eller om det förs över automatiskt? Inte kollat så noga på det tekniska) som räknar ut vilka dagar som är gröna eller röda. Appen kan således användas till om man vill bli gravid också.

Lite andra frågetecken återstår som jag måste googla mig fram till (eller om någon vänlig själ vill svara här).
1. När kan man börja med det här efter en graviditet?
2. Måste tempen tas vid samma tillfälle varje morgon? Jag menar, Ellie vaknar ju runt 5-6 tiden på morgonen o vill ha käk, men sen somnar jag antingen om eller går upp. Ska jag ta tempen eller kanske vid 8-tiden när jag går upp om jag nu tar lite sovmorgon?
3. Vad händer om man glömmer mäta nån/några dagar?

O säkert lite andra frågor också..

Hade varit intressant att höra vad folk tycker om den här.. förutom Blondinbella. Bra blogg, men självklart promotar man något man är delägare i. 🙂

Vecka 21

Hej å hå va tiden går!

Å ena sidan går det nästan för fort, men å andra så längtar jag så sjukt mycket efter sommaren att jag bara vill att tiden ska gå ännu fortare. 🙂

Mår otroligt bra just nu. Nån liten säng av illamående ibland, men det botas ofta ganska snabbt med att jag äter ett mellanmål. Är pigg men märker också att jag inte har samma ork som innan. På gymmet så dör energin efter en halvtimme och promenader känns i höfterna efter bara 2 km.

Helgen har varit mysig. Lördagen hade jag för mig själv då gubben min först jobbade o sen stack ut i skogen med en polare. Jag och morsan åkte till Ålyckan och köpte växter till krukan på trappan samt lite tulpaner. Vårkänsla! 🙂
IMG_9994 IMG_0002

Sen ägnades dagen åt allmänt röj i förråden som skall bli duschrum/toalett samt ny tvättstuga inom kort. Blev även en vända till tippen och en sväng förbi Byggmax för inköp av taklister. Projekt husrenovering går framåt! 🙂

På kvällen när jag gick o la mig kände jag för första gången en tydlig spark från vår lilla tjej. 🙂 Har väl anat något innan men inte kunnat sätta fingret på om det är hon som leker karate-kid därinne eller om det bara är magen som kurrar lite. Men där på kvällen och även på natten så kände jag henne flera ggr. Underbar känsla!!

Söndagen var tänkt att va lika effektiv men det blev en ganska soft dag. Älsklingen var lite bakis så istället blev det film o soffhäng. Kan verkligen inte rekommendera 50 shades of Grey. Hur kan den filmen ens bli så hajpad? Usel! Har inte läst boken men har den hemma och började på den. Boken var lika kass då språket var som skrivet av en talanglös 17-åring. Den fångade inte mig det minsta.
Sen åkte vi o fikade på Stålboms och därefter började vi lite röjande. Avslutade dagen med en kvällspromenad & söndagsmiddag.
IMG_0010

Förberedelser

Är snart halvvägs genom graviditeten. Innan har jag inte haft något köpsug alls, men nu börjar det så smått. 🙂

Vill fixa o trixa och få så mycket som möjligt i ordning innan bebisen kommer.

Huset har några moment som bör bli färdiga. Övervåningen ska bli klar så vi kan flytta upp vårt sovrum. I det sovrum på bottenvåningen vi har idag finns ingen plats för barnsängen.
Sen ska tvättstugan och badrummet på bottenvåningen bli klara. Hoppas kunna sätta igång på allvar med det om drygt 2 veckor, har fått Ok från banken att låna upp lite till på huset nu när vi fick omvärderat det.

Har gjort lite listor på vad som behöver fixas/köpas innan sommaren. Barnvagn, barnsäng, babynest, babysitter, badbalja, amningskudde (var totalt anti amning innan.. men jag börjar ångra mig. Ska ge det ett försök iaf), kläder, hygienartiklar, skötbädd etc. Gillar att vara organiserad och väl förberedd. 🙂 Dock håller jag i plånboken ett tag till. I april väntar en resa till varmare breddgrader och jag hoppas kunna shoppa lite då också. 🙂 Sen dyker väl lite skattepengar o ett arv upp framåt sommaren som underlättar när stora poster som barnvagn skall inhandlas.

Har mer eller mindre bestämt mig för den här vagnen efter tips. Läst många bra recensioner iaf. Återstår bara att provköra den i nån butik.
Britax-Go-Next-Grey-Melange
Britax (tidigare Brio) Go Next. Liggdel, sittdel och går även att sätta bilbarnstolen i. Liten o kompakt när den är ihopfälld. Smidig! O har tydligen ett bra gung o bra köregenskaper. Hjulen fram är antingen svängbara eller så låser man dem. Går även att köpa till ”vinterhjul” fram så blir de likadana som luftfyllda de där bak. Och en massa andra finesser. 🙂 O jag gillar ju finesser!

Åh va jag längtar till sommaren!! 🙂

Officiellt – It’s a girl (tror vi)

Nu är det officiellt! Vi väntar tillökning!! 🙂

Närmaste kretsen har väl vetat det sedan nyår ungefär, men har väntat med att posta nåt på facebook & instagram förrän vi är 100% säkra på att allt är okej. Jag höll på att spricka redan när jag fick 2 streck på den lilla stickan i början på december. Ville skrika ut min lycka till hela världen! Men sen har man också förstått att risken för missfall ändå är ganska hög fram till vecka 13.

Då vi slutade med skydd i oktober så vet vi faktiskt inte när det exakt tog sig. Så ännu en anledning till varför vi var försiktiga med att tala om nyheten. Vi visste inte om vi var i vecka 9 eller 13 exempelvis..

I början på januari var det iaf dags för inskrivning. Fick en annan barnmorska än den som först var planerad vilket vi är glada för. För vid första besöket när jag nämnde att jag ville göra ett tidigt ultraljud samt ett kub-test så fick jag kalla handen och det var ”onödigt”, men nya barnmorskan ordnade allt utan problem!

Så i slutet på februari så gjorde jag ett tidigt ultraljud och det fastställdes att jag då var i vecka 14 (13+1). Min älskade sambo kunde tyvärr inte följa med då han var på halkbanan, men mamma höll mig sällskap.
Det var så häftigt att få se den lilla krabaten sprattla omkring därinne! En tår kröp fram i ögonvrån och leendet spred sig från öra till öra. Den var vild o vred sig och visade sig från alla håll.
ul1
ul2

Vi ville göra ett kvadrupeltest, det som erbjuds i region halland istället för kub-test, för att säkerställa att det inte finns några kromosomavvikelser på fostret.
Jag har träffat på många barn och vuxna med olika grad av downs syndrom genom mitt jobb som taxichaufför. Vissa lever ett så gott som normalt liv, men det finns också de med ganska gravt handikapp. Jag och J är överens om att vi inte vill sätta ett sådant barn till världen. Inte rättvist mot varken barnet eller mot hans storebror.. och inget vi vill.

Igår var det dags för ultraljud igen. Det ordinarie ultraljudet som man gör runt vecka 18 för att kolla så att allt är okej och att det lilla pyret växer som det ska. Denna gången fick J följa med. 🙂 Första gången han fick se det lilla livet in action. Visst, att få bilder är speciellt, men att se ultraljudet och se det lilla fostret röra på sig, sparka, vinka, vrida sig och göra grimaser är helt fantastiskt!
Allt såg jättefint ut. Alla mått var bra. Alla organ hade bildats som de skulle. Och den visade oss rätt tydligt vad som fanns mellan benen.. typ ingenting. Vi väntar med stor sannolikhet en flicka! Jag gissade på flicka och J trodde att han skulle få ännu en pojke, men båda hoppades ändå på en tjej.
vårtjej

Spådde mig för några år sedan.. och den spådomen sa att mitt första barn skulle bli en flicka. So far so good. Men om resten av spådomen stämmer så ska jag klämma ut 3 till! Vet inte om jag vill att det ska stämma. 😛

Graviditeten har än så länge varit rätt bra. Första 13 veckorna mådde jag sisådär. Hade ingen större aptit och ville gärna be till porslinsguden ett antal gånger, men aldrig så illa att jag faktiskt behövde spy. Har en grymt stark mage, så kan knappt spy även om jag stoppar fingrarna i halsen. Åt clementiner, knäckebröd & potatis i mängder dock.
Att hålla det hemligt var inte det lättaste när man mådde pyton!

I slutet på januari vände det och jag har mått riktigt bra. Visst, konditionen är som bortblåst och jag är inte lika stark. Men jag sover bättre och är piggare. Men det vänder väl snart igen. 😉
Har en jäkla aptit och tycker jag äter rätt bra nu (läs mycket) men ändå har jag inte gått upp särskilt mycket.
Innan den här resan började så låg vikten runt 68 kg, vid invägningen i början på januari var jag strax över 70 kg och sedan dess har jag knappt vägt mig förrän i torsdags.. då stod vågen på 72 kg.
Snart halvvägs o har ”bara” gått upp 4 kg. Har ätit bra husmanskost men det har också klämts ner mer pizza & glass än jag gjort under hela 2014 (okej.. inte när det gäller glassen kanske. Är storkonsument av glass året om! 😉 ).
Men det säger väl pang framåt slutet och vågen skenar iväg. Ska iaf försöka hålla det under kontroll o inte gå mycket mer än 80.

Träningen har blivit lidande absolut, men inget jag grämer mig över just nu. Huvudsaken är att bebisen mår bra! Inga tunga lyft, utan snarare lite rörlighets och stabilitetsövningar för bäcken och rygg.
Jag hoppas min starka rygg är med mig genom den här resan. 🙂

Åh! Va vi längtar! 🙂

Och som ni förstår så kommer den här bloggen handla om just graviditeten, bebislängtan och förberedelser ett tag framöver. Inte lika mycket träning. 😉

Kärlek!!